Fun Fix

Fun Fix Kennelkamp 2017Tävling

Posted by Susan Danielsson Fri, September 29, 2017 00:12:39

Årets händelse gick av stapeln lördagen den 16 september.

Sigge och jag, som var Kennelkampens tävlingsledning, hade förberett allting i flera veckor så det var skönt när det äntligen var dags. Jag är så oerhört tacksam för att min fantastiska familj ständigt ställer upp på mina mer eller mindre galna upptåg. Vad skulle jag göra utan dem?

Blog imageLinus hjälpte till att baka så att alla skulle få fika under dagen. Han specialiserade sig på hallongrottor medan jag bakade kladdkakor som Sigge dekorerade.
Blog image
Denna första kennelkamp höll vi i Lotushallen i Getinge och kl 10.00 kunde vi räkna in Speeda (Xaxa), Axel, Dixie, Sigge (Faxe) och Axa inklusive mattar och en husse. Då vi än så länge bara har en kull med Pumi så fick varje valp bilda sitt lag och i varje lag behövdes det två människor. Louise och Speeda fick låna Emil dagen till ära och Linus hade deklarerat sen länge att han skulle hänga med Axel hela dagen. Tror Melanie uppskattade det eftersom även hon behövde en till lagmedlem.

Efter lite information drog hela gänget ut på ett Quiz, vissa fick gissa en del medan andra skrattade och kryssade rätt. Mika som bildade ett lag med Anders och Axa fick svara på frågorna och hon var så duktig så hon och laget placerade sig som tvåa!

Blog imageMedan hela gänget var ute och svarade på frågor passade Sigge på att rigga prisbordet. Han var mer än nöjd med sin insats!

Deltävling två var en bana med agilityhinder och tunnlar, några rallylydnadsmoment, ett pussel och sex tärningar som skulle slås till sexor allihopa. Alla gick banan och då informerade Sigge om tvisten att de var tvungna att tala om vilken tid de tänkte komma i mål på. Ingen helt enkel uppgift och alla fick fundera både ett och två varv innan de vågade meddela sin tid till oss i sekretariatet.
Blog imageDet var även så att hela laget måste vara aktiva på banan, sen fick de välja helt själva hur de skulle fördela uppgifterna.
Blog imageHur fort lägger man ett pussel när man känner sig lite stressad? Varför får man plötsligt inga sexor när man desperat slår tärningarna precis innan målgång? Svåra frågor och några svar fanns inte.
Blog image Linus, Melanie och Fun Fix Axel kämpar med pusslet.


Blog image Susanne och Fun Fix Axel "Sigge" ger sig i kast med pusslet medan husse Linus bidrar med goda råd.

När alla tråcklat sig igenom deltävling två var det lunch. Anders skötte grillen och ganska snart kunde alla mumsa i sig nygrillade hamburgare. Vi hade verkligen vädret med oss, solen sken och värmde hela dagen så i pauserna kunde hundarna rastas utan att bli blöta för en gångs skull. Några droppar regn kom det när vi åt lunch men man kunde lugnt sitta kvar utan att bli särskilt blöt.

Blog imageLinus försökte få ut sin ostskiva ur förpackningen för att placera den på sin hamburgare. Inte en helt lätt uppgift och kanske, kanske kan det bli en deltävling på nästa års kennelkamp.
Blog imageMätta, belåtna och med rastade hundar tog vi oss ann racet. Eftersom det bara var fem hundar med fick alla tävla mot alla så det blev några race att springa.
Blog imageHusse Linus håller Fun Fix Faxe "Sigge" som är redo att ge sig av till matte Susanne.
Blog imageFun Fix Axa mot Fun Fix Xaxa "Speeda" och den sistnämnda vann för hon är sjukt snabb medan Axa passade på att springa till mig och Sigge istället för till Mika vilket inte gjorde saken bättre. Lilla bus-Axa, söt är hon men hon gör inte alltid som Mika vill.
Blog imageFun Fix Dixe i full fart mot matte Linn. Snabb och ruskigt söt är hon. Det här med race är ju så otroligt kul och jag måste nog säga att det var väldigt tyst under loppen. Alla var väldigt koncentrerade på sin uppgift.
Blog imageEfter en hel massa lopp hade vi en vinnare som oslagbar tog sig igenom hela racet. Fun Fix Xaxa "Speeda" med matte Louis och lagkamraten Emil. Emil hade lite problem att hålla Speeda i första loppet, hon hade så brått iväg att hon nästan vred fingrarna av Emil som vägrade släppa för tidigt. Men det visade sig att detta var ett starkt team så de utarbetade en bra metod och resterande lopp gick bra, utan skador på någon inblandad. En vandringspokal delade Sigge ut till Speeda och en bok där man ska sätta in en bild på vinnaren och skriva några rader. Priset är ständigt vandrande så när det återlämnas nästa år får Speeda och Louise med sig en mindre version av bucklan hem.

När alla inblandade pustat ut något var det dags för deltävling tre - paketinslagning på tid. Alla lagen var taggade och tänkte att det här tar de hem, hur svårt kan det vara att slå in ett paket liksom. Sigge presenterade dock en tvist som innebar att laget skulle hålla om varandra så de bara hade en höger och en vänster hand att arbeta med. Vad vi skrattade, det var verkligen inte lätt när inte bägge händerna satt på en och samma person.
Blog imageAxels lag in action - Melanie och Linus var faktiskt riktigt, riktigt duktiga på att slå in paket tillsammans.
Blog imageEtt hederspris borde ha tilldelats lag Faxe "Sigge" för de krullade till och med snörena!!
Blog imageTeam Axa var inte riktigt samspelta, Anders hade svårt att låta bli och hjälpa till med sin höger hand. Mika hade roligt, hon jobbade på lugnt och metodiskt.
Blog imageLouise och Emil var jättesnabba! De var nog fortfarande lite lyckligt yriga efter vinsten i racet så de slog in paket så det stod härliga till. De knep andraplatsen efter ohotade lag Dixie med Linn och Maritha.

Deltävling fyra har jag faktiskt inga foton ifrån, vi var nog lite trötta så där i slutet av dagen. Men här skulle hundarna apportera leksaker, träapporter, plastapporter och plastflaskor. För varje apporterad pryl från en lagmedlem till den andra fick man 3 poäng och här var Speeda vass och vann! Axa som verkligen gillar att apportera tog inte ett enda föremål i sin mun hur Mika och Anders än kämpade. Här skyller vi helt klart på tvåbeningarna i laget för de hade verkligen inte tränat ihop sig inför kampen.

Så var det då dags för prisutdelning efter en lång, innehållsrik och rolig dag.
Blog imageFun Fix Kennelkamp 2017 1:a Lag Xaxa "Speeda", Emil och Louise, 2:a Lag Axel, Linus och Melanie, 3:a Lag Dixie, Linn och Maritha, 4:a Lag Faxe "Sigge", Susanne och Linus, 5:a Lag Axa, Mika och Anders.
Blog imageHär kan ni läsa resultaten i varje deltävling, Sigge och jag var enväldiga domare så allt är helt rätt och riktigt.
Blog imageFun Fix Xaxa "Speeda" vann Fun Fix kennelkamp 2017 med sitt lag matte Louise och Emil. Stort grattis!! Dessutom tog ju detta gänget även hem årets race. Grattis igen.
Blog imageFun Fix Axel med matte Melanie och Linus kom 2:a och dessutom tog de hem Fun Fix vandringspris för ÅRETS KURSHUND! Stort grattis!!
Blog imageFun Fix Dixie kom 3:a med sitt lag matte Linn och Maritha. Dixi vann även Fun Fix vandringspris ÅRETS VALLHUND!! Stort grattis.
Blog imageEn stolt Fun Fix Faxe "Sigge" kom 4:a med matte Susanne, husse Linus och storebror Jalle som tyckte att han kunnat hoppa in och fixat några grenar för att poängen skulle ökat. Men det fick han ju inte, istället fick han peppa från sidan och det var han väl inte helt nöjd med ska erkännas.
Blog image

Finaste (helt opartiskt) Fun Fix Axa med sitt fina lag husse Anders och lillmatte Mika kom 5:a och inte nog med det hon tog även hem Fun Fix vandringspris ÅRETS UTSTÄLLNINGSHUND!! Stort grattis till hela gänget.

Blog imageDet obligatoriska gruppfotot. Hundarna ser så där lagom roade ut men de är snälla och ställde upp utan större protester. Från höger Fun Fix Axel, Fun Fix Dixie, Skallabackens Frigga "Fixa", Fun Fix Axa, Fun Fix Xaxa "Speeda" och Fun Fix Faxe "Sigge.

Blog imageVi vill tacka för en härlig dag, en lång innehållsrik och väldigt rolig dag. Jag är så glad att ni kunde komma och hoppas att ni kommer även nästa år. Nya tävlingar, nya utmaningar, nya vänner och nytt ställe.

Jag är stolt över Emil som kastar sig in i rollen som proffsig lagmedlem, jag är stolt över Linus som hängde med Melanie och Axel hela dagen, jag är stolt över Mika som var lagledare i lag Axa med den äran, jag är stolt över Sigge som var den finaste och duktigaste konferencier man kan tänka sig och så är jag stolt över Anders som fixade lunch, organiserade racet och deltog i lag Axa, jag är dessutom stolt över alla Fixas fina valpar och över er mattar och hussar som förvaltar dem så väl. Det är skönt att vara så stolt, jag njuter till fullo.

Väl hemma blev det lite grillat till middag och sen avslutades det med gott att dricka och gott att snaska på till ett parti Maxi-yatzy med Anders. Tack Susanne och Linus för godssakerna.

Foto: Fun Fix Tassfotograf Melanie Ejdetjärn, Susan (jag alltså) och Linn Johansen.

Nu sätter vi igång med planeringen inför Fun Fix Kennelkamp 2018!

/Susan



Fårvallning, Kungen och utställning - allt i ett liksomUtställning

Posted by Susan Danielsson Sat, July 15, 2017 12:11:39

Hedvig, som till vardags kallas Hedda, tillbringade några veckor på en bilverkstad för att få lite ny lack, några nya dörrar och så en dragkrok så hon skulle kunna dra Kungen. Lite nervöst att det tog så lång tid eftersom vi enligt plan skulle åka till Valdemarsvik fredagen den 2 juni. Lite nagelbitning senare så fick vi då äntligen hem Hedda på torsdagskvällen, i sista sekunden liksom.

Kungen var packad, kopplades på, barnen packades in och så Fixa, Axa och vår border collie Ove. Man kan, utan att överdriva det minsta, säga att bilen var fullpackad. Hedda gillade att dra Kungen, det gick fint och vi körde en massa fantastiska småvägar mot vårt mål Breviksnäs där vi skulle campa hos Marlene och Kristoffer som har kennel Eye Am. De har har alltså fött upp Ove och vi har känt Marlene och hennes syster Caroline, som skulle komma från Skottland tillsammans med Craig, sen de var små och vi alla hade Jack Russel terriers.

Resan tog 7,5 timme med ett stopp på en känd hamburgerrestaurang då barnen hävdade att de höll på att svälta ihjäl. Halv ett på natten kom vi fram, alla sov, så vi parkerade Kungen, bäddade om barnen i sina sängar och stupade själv i säng när hundarna var rastade.

Jag gick upp i ottan, packade in mig, Fixa och Axa i bilen och for mot Norrköping för att ställa ut på den internationella utställningen som skulle pågå i tre dagar. En timme senare var jag framme och vilken utställning, det gick verkligen inte att ta sig fram för det stod tält precis överallt. Man fick snirkla sig fram mellan tälten och alla snören som höll fast dem. Inte så lyckat för folk som bara ville komma och titta på hundarna för det var inte helt lätt att ta sig fram till ringarna.

Nåja, vi hittade fram till rätt ring och till och med en plats att sätta upp tältet på. Som vanligt hjälpte några snälla människor mig att få upp det och så packade jag in alla våra saker. Ganska snart fylldes tältet av härliga Pumis och deras mattar, alltid roligt att träffas och att ha tak över huvudet var skönt eftersom regnet envisades med att strila ner.
Blog imageBästa Anna med Ceger träffade vi också och vi passade på att umgås i dagarna tre. Eftersom det var så många tält var det omöjligt att flytta runt dem så vi gjorde så att mitt tält fick stå kvar vid stora ringen och så hittade Anna en ny plats för sitt tält dag två och tre och så huserade vi alla i det.

Tillbaka till själva utställningen. Axa debuterade i Juniorklass och det med den äran. Hon vann sin klass och blev 2:a i bästa tik klassen och fick sitt andra CERT! Hon är en liten pärla den hunden.
Fixa kom 2:a i championklass, blev 3:a i bästa tik klassen och fick ett R-CACIB. Det är ju onekligen trevligt att stå med sina två tikar i bästa tik klassen. Njöt ordentligt. Axa fick dessutom springa i stora ringen i BIS junior. Den klassen var nästan sista på dagen så det blev många, långa timmar innan vi kom hem. Dessutom var det ca 65 juniorer i den klassen så vi fick springa ett varv och sen gå ut. Axa skötte sig jättebra trots att hon säkerligen var dödstrött.

Tillbaka till Breviksnäs där jag fick sätta mig vid dukat bord. Visserligen hade alla andra ätit färdigt men satt kvar och så pratade vi om dagen, minnen och hundar i flera timmar. Anders hade varit på valläger för Craig, Carolines kille, och det hade varit en spännande upplevelse. Ove har inte vallat sen han var liten och bodde några dagar hos Marlene så han var ganska het på gröten eller på fåren ska man kanske säga. Craig sa att de skulle släppa honom och se vad han gjorde och vips trillade ett får över staketet och sen fick de ändra plan för att få ordning på det hela. Så fåren fick gå in i en liten hage och så fick Ove och Anders jobba utanför. Funkade mycket bättre och Ove började fatta vad han skulle göra. Både Ove och Anders fastnade för det här med vallning så jag hoppas att vi kan fortsätta på hemmaplan sen.

Tidig morgon även på söndagen då jag än en gång körde till Norrköping med Axa och Fixa. Idag hade vi en ring som var helt omöjligt att röra sig runt då det var fullt med tält och verkligen bara en pytteliten plats på kanske 2 kvadratmeter att värma upp hundarna på. Taskiga förutsättningar liksom. Idag var Sigge med och han var shoppingsugen, det är han för övrigt alltid, så vi drog runt ett par vänder vid försäljningstälten och där hittade han en pumimugg och en jättefin tröja till Anders med en bc och några förvirrade får på. Jag fick betala och tänkte för mig själv att det var tur att Sigge bara skulle följa med en dag för annars skulle jag bli ruinerad.
Blog imageSkallabackens Frigga "Fixa" foto: Ida Bohlin Andersson

Jag var verkligen inte på topp utan lite småsur för att det var så trångt att värma hundarna och att man fick krångla sig fram för att överhuvudtaget komma in i ringen. Axa fick börja i juniorklass och hon var nog trött men placerade sig som 3:a med ett excellent och ett ck. Fixa kom 2:a i championklassen med ett excellent och ett ck vilket innebar att jag skulle springa med två hundar i bästa tikklassen. Här kom Anna Lundmark till min undsättning, hon hystade över Ceger till Sigge och tog sig an Axa. Fixa blev inte placerad men Anna fick fart på Axa och la beslag på 4:e platsen! Anna är ju en proffshandler som gärna delar med sig av sina kunskaper, en riktigt fin vän på alla sätt och vis.
Blog imageFun Fix Axa med handler Anna Lundmark 4:a i btkl. Foto. Ida Bohlin Andersson

Anna och Ceger blev BIR både på lördagen och söndagen, han är ju så grymt fin och Anna är ju den bästa att visa och klippa honom helt perfekt. På måndagen blev han 2:a bästa hane och Anna var snäll och hjälpte mig att visa Axa igen.

Det blev lite tidigare hemkomst till gänget på Breviksnäs och jag fick se Anders valla med Ove, nu hade de klivit in i hagen till fåren och Ove fick ha koppel på sig så de kunde få stopp på honom om han blev för ivrig. Men det går sakta men säker framåt och Marlene verkar tro på att Ove ska lära sig detta. Själv kan jag inget om vallning men jag är rädd att om man börjar så blir man riktigt biten och bara vill valla mer och mer och mer.

Måndag och sista utställningsdagen, idag i en ring i utkanten av området och det fanns gott om plats att värma upp på och det var inte helt omöjligt att ta sig fram till ringen mellan tälten.
Jag började med att visa Axa, som var mycket piggare idag, som visade sig från sin bästa sida och knep 1:a platsen i juniorklassen med ett excellent och CK. Fina lilla Axa, hon är lik sin mamma, stökar utanför ringen men väl i ringen så visar hon sig som värsta show ladyn.
Fixa kom 2:a i championklassen, varje dag slagen av MdM Kimara Karisma, men det kan vi ta för Kimara är en riktigt fin tik som dessutom har en trevlig matte. Men även idag fick Fixa excellent och CK vilket innebar att hon skulle in i bästa tikklassen tillsammans med Axa. Jag visade Fixa och hon knep 2:a platsen och Axa som Anna visade knep 4:e platsen och hon fick sitt tredje CERT.

Det var en fantastiskt rolig utställningshelg, både vad det gäller hundarnas insatser men även allt det roliga runt omkring. Kimaras matte och Lena och Stefan och Ida och Anna och alla ni andra som verkligen gjorde helgen till en toppenhelg. Anna hjälpte mig att klippa Fixa och Axa lite till, jag hade en bra grund men hon är suverän på själva finishen. Jag ser och lär, nästa gång klipper jag ännu bättre tänker jag.

När jag var på väg hem upptäckte jag att jag glömt mitt tält, vi hade ju huserat i Annas även idag så mitt stod ju kvar på samma plats som i lördags. Som tur var hade jag inte kört så långt, det blev till att vända och packa ihop det. Sen bar det iväg mot Breviksnäs igen.
Blog imageDenna helg har jag även hittat mitt framtida fortskaffningsmedel. En helikopter! Så bekvämt liksom, bara upp och iväg, framme på ingen tid alls nästan. Inga bilköer och så är det onekligen ganska pampigt. Men först måste jag spara ihop lite pengar.
Blog imageAxa och Fixa ville gärna hänga med på bästa promenaden men de fick bli hemma för de skulle ställas ut och fick inte alls bada i små sjöar eller havet eller rulla sig i något äckligt i naturen. Otroligt orättvist tyckte de men på tisdagen fick de gå en lång runda med hela sin familj och då blev det bad både i havet i en små sjöar. Paradiset för både hundar och folk. Blog imageEn sån härlig känsla när Marlene släpper ut alla sina bc och lilla Udda som är en Dansk/svensk gårdshund, Oves bror med liten kompis och så Ove. Alla cirkulerar på gårdsplanen och vips får de tillåtelse att dra iväg och de gör de verkligen, ut i fårhagen och sen är det bara att bada och leka så länge man sköter sig. Marken är inhägnad och hur stor som helst. Ove gillade att umgås med släkt och vänner men var väldigt skeptiskt vad det gäller badandet. Det har ju liksom inte varit hans grej så han gick ner och blötte sig till magen men sen var det nog.

Blog imageAntagligen hade Ove kollat in släkten och deras badande för på tisdagen när vi rastade familjen så simmade han! Detta är ett bildbevis på något vi aldrig trodde han skulle göra. Krullisarna gav sig också ut i vattnet och det badades så det stod härliga till. Solen sken och det var verkligen härligt.

Blog imageFrån vänster Danne som är pappa till våra fodervärdsbarn Marlene och Caroline. Nuförtiden bor Caroline med Craig i Skottland så henne träffar vi alldeles för sällan. Marlene bor i Breviksnäs tillsammans med Kristian, en massa hundar och så över 600 får. De har att göra kan man lugnt säga. Hunden heter Best och han är verkligen bäst på många sätt och vis.

Blog imageSå här såg det ut hemma hos Marlene och Kristoffer där vi campade med Kungen, Ove och Anders var med på kennelträffen och så gjorde de debut på vallkurs med Craig och sen vallades det i flera dagar innan vi for hemåt igen.


Blog imageAtt bo i Kungen är en av familjens favoritsysselsättningar. Frukost utomhus i solen, hur bra kan man ha det liksom.

Ove och Anders släpptes lösa i hagen med en stor flock får på måndagkvällen och även på tisdag förmiddag innan vi skulle åka hem. Ove började fatta hur det hela går till och Anders som aldrig vallat i hela sitt liv skötte sig jättebra. Han har också börjat fatta hur han ska hantera situationen och jag tycker att de är riktigt, riktigt duktiga. Ärligt talat är jag djupt imponerad speciellt med tanke på att det var jag som anmälde till vallningen och kennelträffen, organiserade allt liksom och informerade sedan att Anders skulle sköta det hela eftersom jag var på utställning med Axa och Fixa. Så han fick fyra barn som då och då ville ha lite mat och omvårdnad och så Ove och en bunke får. Detta redda han ut på ett fantastiskt sätt och jag hade faktiskt inte förväntat mig något annat heller.

Redan hem var lång, det blev ett matstopp och sen körde vi på. Kungen hängde med och Hedda rullade på i jämn takt. Ett trött men lycklig gäng anlände hemmet och man kan väl sammanfatta dessa fyra dagar med ett ord: fantastiska!

/Susan




Utställningsframgångar!Utställning

Posted by Susan Danielsson Fri, June 02, 2017 10:12:52

Det var en sån här vecka som bara var för full av aktiviteter och saker som inte kunde vänta på att bli gjorda. Kändes som om jag for fram och tillbaka hela tiden, barn hit, barn dit, hundar dit, handla hit. Ja ni vet hur det är. Ibland blir det bara lite, lite för mycket. Då får man sätta ner foten, skriva en lista (jag älskar listor) och beta av en sak i taget för att få lite ordning på livet.

Dagen innan utställningen i Hässleholm var jag trött, så trött så jag faktiskt funderade på att inte åka. Det kändes inte så lockande att stiga upp i ottan och fara iväg. Men sen visste jag ju att Melanie skulle komma med Fun Fix Axel så jag tog mig i kragen, packade bilen, la mig sent (borde ha varit tidigt men det blir ju inte alltid som man tänkt sig) och vaknade som genom ett trollslag pigg och utvilad på söndagsmorgonen. Under har ju hänt tidigare så varför inte denna dagen.

Rastade hundarna och gav mig iväg, tacksam över den tidiga morgonen eftersom vi åkte i Anders bil där AC:n är sönder, han hade hyrbilen eftersom min egen bil bosatt sig på en lackverkstad. Men det är en helt annan historia.

Väl framme satte jag upp tältet som inte är ett sånt där modernt pop-up tält utan det är långa pinnar som ska fästas i tältduken och sen ska man då få upp det. Denna aktivitet brukar roa många men det kan jag bjuda på. Oftast är det dock någon som förbarmar sig och ger mig ett handtag, så även idag då Carina ryckte in. Tältet som sådant är det inget fel på och jag tänker inte köpa något nytt förrän det gamla ger upp fullständigt vilket antagligen aldrig kommer hända.

Solen sken, det var så otroligt varmt och skönt men vi svalkades då och då av ljumma vindar. Kunde inte vara bättre för oss tvåbenta även om de fyrbenta säkert längtade till ett sumpigt dike i bokskogen. Men hundarna ställde upp, det gör de alltid, och visade sig från sin bästa sida.
Blog imageFörst ut av våra hundar i ringen var Fun Fix Axel med matte Melanie. Han har vuxit till sig, mognat och är verkligen jättefin på alla sätt och vis. Axel vann juniorklassen och fick ett slätt Excellent och väldigt fin kritik. Domaren tyckte att han behövde mer ringträning och det är sant men oj vad han har utvecklats sen sin första utställning i Göteborg på My Dog. Ska bli spännande att följa honom framöver, jag tror mig veta att han bara kommer bli bättre och bättre. Snygg är han ju redan.
Blog imageSen tog det en stund innan det var dags för Fun Fix Axa att äntra ringen vilket hon gjorde med den äran. Hon är grymt lik sin mamma, en riktig liten showlady som utanför ringen stollar omkring som en galning och sen när hon kommer innanför ringbanden blir hon som en helt annan hund, som tur är kan jag tillägga.

Det var bara två i klassen och Axa vann med Excellent och ett Ck! Tvåa blev Lyckodrakens Åskfågel "Åska" med matte Jill med ett slätt Excellent. Axa fick jättefin kritik och jag insåg att hon skulle få visa sig i bästa tik-klassen lite senare. Plötsligt kändes det jättebra att jag faktiskt inte stannade hemma!
Blog imageFun Fix Axa som kunde ställa upp sig bra och tyckte plötsligt att det var helt okej att stå på bordet vilket hon tidigare inte gillat så där jättemycket.
Blog imageSista klassen för dagen var Championklassen för tikar där Skallabackens Frigga "Fixa" fick härja helt utan konkurrens. Hon gör som hon alltid gör, visar sig ordentligt även om hon just denna dag hade lite brått när vi skulle springa omkring i ringen.
Blog imageÄven Fixa kan stå snyggt på bordet även om hon just på denna bild håller på att dö av svält och inte kan tänka på något annat än godbiten jag håller i handen. Tror minsann att hon dreglade lite också men det kommer hon aldrig att erkänna.

Domaren belönade Fixa med ett Excellent och ett Ck så plötsligt hade jag två hundar i Bästa tik-klassen. Jag hade pratat med Jill, Åskas matte, och hon kunde tänka sig att visa Fixa. Toppen så fick det bli.

När vi sen kom in i ringen skulle jag gå först med Axa och sen var det två andra fina tikar, Skallabackens Rusa som vunnit unghundsklassen och Zennovy Iswa som vunnit öppenklassen, och sist skulle du Fixa gå. Eftersom jag känner Fixa insåg jag att hon inte skulle gilla läget utan försöka förändra till det bättre så hon drog och stretade för att komma ifatt Axa och mig. Domaren, som var synnerligen sympatisk, stoppade oss och dirigerade Fixa och Jill så de kom bakom mig. Hon sa att det nog skulle fungera lite bättre på det viset.

När domaren var klar med sin bedömning placerade hon Fixa som Bästa tik, Axa som 2:a, Rusa som 3:a och Iswa som 4:a. Känslan när man står där med sina egna tikar som etta och tvåa är härlig och det gäller att passa på att njuta.

Domaren, Janelle W Robbins, förklarade att hon redan sett Fixa ordentligt så det spelade ingen roll att hon inte ville visa sig från sin bästa sida just nu. Sen sa hon att om sex månader, när Axa fått mer stadga i kroppen, så kommer ordningen vara omvänt med Axa som etta. Låter lovande tyckte jag medan Fixa bara blängde på domaren som, enligt Fixa, antagligen drabbats av solsting.

Tack snälla, snälla Jill för att du visade Fixa, det är verkligen ingen lätt match.

Sen var det då dags för Bäst i rasen och där mötte Fixa den fina hanen Napos Zajos "Alf". De två möttes även i ringen på Malmöutställningen där Alf fick gå hem med BIR-rosetten. Idag var ordningen omvänd och Fixa blev BIR.
Blog imageVilken härlig dag! Och bättre blev det när domaren berättade att hon tyckte om mitt sätt att visa hundarna där de får springa med hängande koppel och ställa upp sig själva med fart i steget. Så glad blev jag och jag fnittrade inombords när jag tänkte på den gången Johan, lillebror till Canagold´s kennel Maria och Helen, skulle lära mig ställa ut min Tollare Dumle som jag köpt från dem. I över en timme kämpade han tappert, det kan ingen ta ifrån honom, men det var lönlöst. Jag var ett hopplöst handler-fall och det insåg Johan som lite fint sa att det nog var bäst att han fortsatte visa Dumle och så blev det också.

Så Johan tänk att det skulle ta så många års! träning innan jag lärde mig visa hund något sånär. Men jag tror att den grunden som du la, även om det just då kändes hopplöst, är den som jag står stadigt på idag.

Eftersom Fixa skulle så springa i stora ringen på eftermiddagen så blev vi kvar och njöt av solen och våra framgångar. Dessutom träffade vi vänner som vi inte sett på många år, alltid lika roligt.

I gruppfinalen åkte vi ut men vi fick ändå visa upp en Pumi och det tycker jag är viktigt. Det blev en hemresa med öppna fönster eftersom bilen var som en bastu men vi var så trötta allihopa och brydde oss inte nämnvärt.

Alla fantastiska bilder är tagna av Melanie Ejdetjärn som inte bara äger Axel utan dessutom har foto som ett av sina stora intressen. Jag har härmed utnämnt henne till Fun Fix Tass-fotograf! Tack snälla Melanie för att jag fick bilderna, utan dem hade min blogg varit tämligen färglös.
Blog imageBästa bilden på Fun Fix Axel, full fart framåt!

Vi har landat efter framgångarna i Hässleholm och drar nu vidare på nya äventyr. Det blir tredagarsutställningen i Norrköping där jag även ska träffa vänner som jag inte sett på mycket länge. Kul kommer det att bli och hur det än går i ringen så njuter vi av stunden.

/Susan



Noggrannhet är en dygdTräning

Posted by Susan Danielsson Thu, May 11, 2017 12:47:35

Jag är väl, tyvärr, inte den noggrannaste människan i världen men visst har jag koll på saker och ting, tycker jag i alla fall. Men sen visade det sig att det bästa man kan göra är att läsa lydnadsreglerna själv och dessutom att göra det väldigt noggrant så kommer flera saker klarna.

Först och främst behöver man veta att inkallningen i klass 1 utförs med liggande hund och ingenting annat, som jag trott. Kan vara bra att veta så man kan träna lite på rätt utförande. Det har jag gjort nu och det är ju inga problem, funkar fint.

Det är även bra att veta att vid ställande/sättande och läggande under gång så ska man gå ifrån hunden till någon markering och vända där utan att TL säger något. Bra information som man bör ha koll på. Nu har jag koll på det också. Känns bra.

Roligaste läsningen var att det är bara 5 m jag ska gå ifrån Fixa på fjärren och inte 10 som jag trott och tränat på. Nu skadar det ju inte att träna på längre avstånd för redan i klass 2 är det ju 10 m. Men 5 m det klarar vi ju nu, nästan, inte 100 procent men det känns så oerhört mycket lättare plötsligt.
Blog imageEn bild på Fixa och mig när vi tränade hemma hos Mona Kjernholm förra sommaren. Känns bra idag med tanke på att regnet öser ner och jag just gått en lång runda med hundarna som nu är dyblöta och fulla med små kvistar. Ser ut som små buskar faktiskt.

Nu filar vi vidare på våra moment i klass 1 men samtidigt så tänkte jag börja på en del ur klass 2 för det är ju dit vi ska.

I klass 2 är det ett annat sättande/läggande/ställande under gång, som ett halt zäta. Så det ska ta itu med, misstänker att det inte kommer bli några större problem när vi väl lärt oss sättande under gång för det kan vi inte än. Sen gäller det att hålla rätt spår också och det lär vi behöva träna på ordentligt. Både Fixa och jag är ju lite yviga hit och dit. Rutan kan vi också träna på längre avstånd och så är det inkallning också. Roligt moment.

Apportering med dirigering är nog ett av de moment vi inte nosat på alls än, åtminstone var det väldigt, väldigt länge sen vi dirigerade mot matskålar. Tror vi kommer gilla detta moment skarpt. Och så metallapporten och hopp över hinder, dags att ta tag i det med. Och vittringen, det måste vi börja med bums för det kommer ta tid innan vi får till ordentligt.

Så nu känns det som om vi har en bra plan framöver, mycket att träna på och det är ju alltid kul. Roligt med nya moment och så gamla moment som utvecklas så man åtminstone har en grund att stå på.

Agilityn ligger helt på is just nu för jag får inte springa med mitt nyopererade knä utan det är rehab träning som gäller för hela slanten. Men målet är att komma igång så fort som möjligt.

/Susan

Fina framgångar förgyller vardagenTräning

Posted by Susan Danielsson Tue, May 09, 2017 10:09:07

För visst behöver vardagen förgyllas något? Hur kul är det att städa, diska, tvätta och så städa, diska och tvätta igen och igen? På min lista hamnar dessa aktiviteter ganska långt ner, tyvärr.

Det finns ju så mycket roligare saker att göra och uppleva tycker jag. Förutom allt jag gör med min härliga familj och det är ju en hel del så är ju hundarna och allt jag upplever tillsammans med dem så otroligt härligt och ger en massa energi. Så ibland orkar jag faktiskt ta tag i både tvätt och städ här hemma.

I söndags, den 7 maj, var Fun Fix Extra "Xena" och Fun Fix Dixie och sprang vänstervarv på den nationella utställningen i Lidköping. Dixie vann juniorklassen för tikar och Xena kom 2:a i densamma. Bägge fick VG och jättefin kritik. Jag är så stol över dessa små hundtjejer, så fina de är och så härliga individer. Deras ägare är också ena riktiga praktexemplar om man får säga så. Tar så väl hand om sina hundar, tränar och ställer ut. Man kan inte annat än vara lycklig som uppfödare.
Blog image Skallabackens Frigga "Fixa" våren -16

Fixa har varit lite skum den sista tiden, lite håglös varvat med galenskap och konstiga utflykter på egen hand under våra träningar. Inte sig själv alls, nästan så jag undrade om hon var sjuk på något vis. Kunde dock inte sätta fingret på problemet, kanske hormoner som lever rövare, någon infektion på gång eller allmän vårtrötthet. Bestämde mig för att avvakta då hennes allmäntillstånd var bra i det stora hela.

I söndags var hon tillbaka! Min glada, pigga, galna, tokiga, snälla, rara, sötaste Fixa. Allt som bekymrat henna var puts väck och jag pustade ut. Som genom ett trollslag hade jag min bästa träningskompis tillbaka, min allra bästa vän alla kategorier. Vi gav oss ut i skogen med Fixa och de hade så skoj, de har de haft hela tiden men när Fixa var lite off så var det inte samma gnista i deras lek även om de lekte.

Fixa och jag har ju tränat fjärr så det stänkt om det på sistone och man kan väl säga att resultatet varit väldigt varierande. Men så i söndags så var det som om allt släppt och trots att Axa for runt som ett skållat troll så kunde Fixa göra 7! absolut rena skiften ligg/sitt med låsta framtassar och med mig 7 meter bort. Hon är ju fantastisk!! Det var så skönt, kände mig så lättad och tänkte att snart, snart så sitter fjärren. Skiftet ligg/sitt är det svåraste att få till när man har låsta framtassar och eftersom det de skiften som är i lydnadsklass 1 så är det ju bara att ta tag i det.

Nu kör vi vidare med träningen inför vår start i Lydnadsklass 1. Konen gör hon perfekt, tajt och snabb med fin ingång. Men vi måste träna att runda olika sorters koner, höjd och färg och även andra saker för att Fixa aldrig ska behöva tveka utan verkligen vara säker på vad jag vill att hon ska göra. Rutan jobbar vi också med, det går framåt, för det mesta har hon bra fart in, hon ställer upp bra, lägger sig på kommando, ligger still tills jag ställt upp bredvid henne och sätter sig när jag säger till. Vi behöver öka avståndet och se till att hon behåller farten in i rutan, vi behöver även träna i olika miljöer och på rutor i alla olika färger.
Blog image Skallabackens Frigga "Fixa" våren -16

Det fria följet gillar vi starkt, bra position, energi och engagemang. Vi filar ständigt på momentet, fixar lite detaljer och leker mycket. Läggande under gång, här kan hon bli lite avvaktande i fria följet då hon väntar på sitt kommando men det fixar vi. Inkallningen från liggande funkar jättebra, hon är snabb och kommer in fint. Ställande under gång, samma som läggande under gång, stannar snabbt, står still, bra. Apport, hm, här har vi ju fått en liten fnurra på tråden då jag kastar som en kratta så när jag höjer armen för att kasta hukar Fixa eller backar lite. Men vi tränar på detta, jag på att kasta på egen hand och när Fixa är vid min sida så tränar jag på att bara vifta med armen och belöna så hon blir trygg igen. Själva apporteringen och ingången funkar fint. Hopp över hinder är något av ett favoritmoment men vi behöver träna på det då och då för att det ska sitta, precis som allt annat.

Så snart sitter väl det mesta och då är det dags att ge sig ut på tävlingsbanan igen. Längtar faktiskt, tror att jag har börjat få koll på mina tävlingsnerver så vi kan gå ut på banan och ha roligt tillsammans.

Den 17/9 har jag bokat BPH för vår valpkull och våra vänner. Det blir 11 Pumis som ska beskrivas i Örkelljunga. Arrangörer är Terrierklubben. Ska bli så spännande att få träffa nästan alla våra valpar och se hur de tar sig an alla utmaningar på BPH-banan.

SKK har just nu ett erbjudande om ett bidrag på 300 kr per hund om man bokar ett BPH för minst åtta hundar. Jag sökte och fick bidraget vilket känns toppen, så roligt att kunna erbjuda en plats på ett BPH och så ge 300 kr i rabatt på startavgiften. Ibland har man tur som en tok.

/Susan



Finaste framgångarnaUtställning

Posted by Susan Danielsson Wed, April 26, 2017 09:27:46

Känslan när det går bra för ens barn eller ens valpar är så härlig, det bubblar i magen, pirrar i kroppen och det är helt omöjligt att inte ta några glädjeskutt och låta skrattet höras lång väg.

På den nationella utställningen i Västerås skördade Therese och Trixa fina framgångar. Första utställningen i juniorklass belönas hon med ett Excellent och ett CK. Blir bästa tik och slutar som BIM.

Motståndaren i kampen om BIR var Lenas fina Inlame´s Brother Moon och den här dagen drog han det längsta stråt och tog hem BIR-titeln. Som om inte det var nog placerade han sig även i gruppfinalen, tredjeplatsen la han beslag på och i min värld är det stort, riktigt stort. Konkurrensen i utställningsringarna är stor i dag, det är massor av fina hundar med proffsiga handlers så jag gratulerar både Lena och Theres till era fina framgångar med era fantastiska hundar.

Blog imageHär är Trixas fina kritik, läs och njut för det gör jag.

Som uppfödare är det ju alldeles speciellt härligt när en av ens valpar når framgångar oavsett vad det gäller för gren eller aktivitet. Man blir så där extra glad för att valpägarna engagerar sig och jobbar med sin hund och för mig är det lika fint att gå en kurs som att vinna en tävling.

Men just nu njuter vi av X-kullens första utställnings-CERT som Fun Fix Trixie aka Trixa belönades med på utställningen i Västerås.

/Susan

Framsteg på framsteg är en lycka att njuta avTräning

Posted by Susan Danielsson Wed, April 05, 2017 09:01:43

Tisdagsträning i Lotushallen för Mona Kjernholm. Idag var tre av mina fantastiska träningskompisar sjuka eller hade förhinder så det var bara Eva med Leo och jag som kunde träna. Alltid tråkigt när våra kompisar inte kan komma men oj vad tid Eva och jag fick att träna på, oceaner med tid, så härligt.

Fixa fick börja med kedjor, den första bestod av fritt följ, ställande under gång, inkallning och läggande under gång. Dessa moment känner vi att vi har koll på och det visade kedjan också. Hon är snabb att både lägga och ställa sig och jag kom ihåg alla momentrutiner vilket gör det mycket lättare för Fixa.

Nästa kedja var läggande under gång, apport, fjärr, hopp och ja vad kan man säga mer än att jag MÅSTE, verkligen MÅSTE träna mer på att kasta apporten! Mona önskade att hon filmat medan jag är glad att hon inte gjorde det. Första gången kastar jag apporten rakt upp i taket, blev nog en liten buckla där men lamporna klarade sig. Nästa kast blev så snett så apporten landade under A-hindret som stod intill oss nära väggen. Tredje kastet får jag iväg men då tjuvar Fixa vilket man väl kan förstå, hon var väl rädd att få apporten i huvudet och samtidigt så glad över att jag äntligen fick iväg den. Nästa kast gör jag ett överhandskast och när jag lyfter handen över mitt huvud för att ta i ordentligt så tappar jag apporten bakom ryggen!! Då gav jag upp, Fixa hade redan lämnat mig och gjort helt klart att ska hon vara i närheten av mig när jag har en apport i handen så behöver hon skyddsutrustning. Stackars Mona fick upp blodtrycket rejält och dessutom höll vi bägge på att skratta ihjäl oss men vi överlevde.
Blog imageEftersom jag alltid glömmer att ta kort när vi tränar så lägger jag in en annan fin bild på Fixa som ska visa att hon helst söker skydd när jag ska hiva iväg en apport. Men jag kan kasta apporter riktigt bra så det var nog bara fel dag igår liksom.

Vi tog tag i fjärren där jag inte kommit så långt att jag kan gå ifrån henne än, jag behöver fortfarande ha handen nära henne i alla skiften och så kan vi ju inte ha det. Men så är det inte längre, igår kom jag ca 60 cm ifrån henne och kan göra handtecken och hon fattar, gör dessutom jättefina skiften med låsta framtassar. Så nu ska vi träna 10 gånger om dagen, använda godismaskinen bakom henne och lägga olika saker, snöre, koppel, pinne, framför hennes tassar så hon får lite hjälp att hålla sin plats. Det är så skönt när man kravlar sig över stora hinder i träningen och så kan man liksom av glädje skutta vidare och utveckla, förbättra och träna vidare.

Hopp över hinder är inga problem, kör vidare med träningen där. Runda måste vi träna mer på så vi får ut avståndet men nu är hon TYST och tajt vilket gillas.

Rutan har vi inte heller tränat så mycket så den tar vi tag i nu. Jag provade att byta ut "RUTAN" mot "VARSÅGOD" för när jag säger rutan så skriker hon gärna och blir så glad så det liknar ingenting. Att vara tyst är prio ett i alla övningar när man tränar Fixa, låter hon får hon lägga sig ner och sen gäller det att alla momentrutiner sitter för då är hon tyst. I vilket fall som helst så tror jag att rutan kommer bli ett favoritmoment när det väl sitter. Hon stannar perfekt mitt i rutan och jag kan lägga henne från håll, gå till henne, ställa mig i position och be henne sätta sig upp. Så nu ska vi träna på att få henne springa tyst och snabbt till rutan på mitt kommando. Hur svårt kan det va liksom?

Ove fick också ett pass och det är ju så att han är en sån känslig liten varelse och blir så otroligt lätt förtvivlad när han inte riktigt vet vad han ska göra. Så för att inte pressa honom så får han bli min tredje hund som jag tränar för att vi ska ha roligt så får det ta den tid det tar med lydnaden. När det är agility blir han helt annorlunda, mycket säkrare och gladare. Ska bli spännande och se i sommar hur han blir när han ska valla.

Axa, mitt lilltroll som egentligen är Sigges hund men som jag får träna, lyllos mig. Hon är ju bara glad och faktiskt tyst när vi tränar, kan bli lite het men är relativt lätt att lugna sig genom att träna stadga. Jag är jättenoga med att aldrig släppa igenom några ljud, piper hon så ändrar vi övningen för att inte få ljud. Vi tränade fritt följ och nu är hon riktigt följsam framåt, åt höger och bakåt, duktig liten hund. Runda funkar bra, hon gillar den övningen, ska öka avståndet så sakteliga.
Blog imageAxa fick även träna tasstarget, något vi liksom hoppat över av bara farten. Här är målet att hon ska ta sig till targeten, stampa på den med sina framtassar och bli kvar där. Så jag belönar så fort hon står still på targeten och hon får flera belöningar. Sen säger jag "kom" för att få med mig henne därifrån och hennes känsla ska vara att hon helst inte vill lämna targeten för det är där det utdelas härliga belöningar. Hon har, trots att hon är otroligt stimmig, lätt att hitta stadga. När vi tränade fjärren kunde Mona putta på henne utan att hon släppte fokus på mig. Hon är så otroligt rolig att träna, fattar så snabbt och har verkligen roligt.

Idag är en hemmadag vilket innebär städning, tvätt, mocka till hönsen, rasta och träna hundarna. Inte helt fel.

/Susan

Tisdagsgänget - bästa gänget ever!Träning

Posted by Susan Danielsson Thu, March 30, 2017 10:10:28

Lite sent men så blir det ibland, den 20 mars var det åter dags för tisdagsgängets träning för Mona Kjernholm i Lotushallen.

Sigge gick i skolan så han kunde inte följa med den här gången, men jag misstänker att han kommer försöka slinka med några fler gånger.

Anders var hemma med en sjuk Linus så jag lämnade Ove hemma och tog bara med mig tjejerna.

Axa fick gå ut först och jag hade tagit med min nyinköpta kon så vi tränade runda och jäklar min lilla låda vad valpen är duktig! Hon är snabb, riktigt snabb och tajt runt konen, dessutom tycker hon att det är jättekul. Kan ju inte bli bättre förutsättningar för ett bra moment. Nu ska jag själv tänka på att stå still när jag skickar henne och även när jag tar emot henne och så variera avståndet. Men bra är det och bättre kommer det bli. Så nöjd med lill-loppan.

Hon fick även träna med den nya plastapporten. Jag lät henne ta apporten och sen backade jag, hon höll och hängde med, jag gav belöningsord och hon släppte. Fina lilla Axa, så arbetsvillig och lär sig så snabbt. Nu fortsätter vi med detta moment med glädje.

Annat som vi tränade på var att Axa inte ska studsa mot min hand vid ingångarna eller när hon tycker att hon borde få en godis. Hon fick lära sig att vara markbunden för att få sin belöning och även detta fattade hon kvickt. Det är så roligt att träna denna lilla krulliga hund. Hon är så lik Fixa men samtidigt så annorlunda. Fixa har lite mer egen vilja och egna åsikter och kan stundtals låta en hel del om det inte passar. Axa är mer positiv till allt jag lägger fram, hon har inte så mycket egna åsikter än utan köper det mesta utan problem, dessutom är hon helt tyst när vi tränar. Däremot kan hon ju låta lite när hon är i buren eller vid sidan av vilket Fixa sällan gör. Så det kompletterar varandra kan man säga - typ någon låter hela tiden.

Axa fick även träna en vända på att ligga still med hakan i backen när jag sitter framför och har en godishög på golvet framför henne. Jobbig övning eftersom hon väldigt gärna vill ha godiset men det blir bättre och bättre.

Fixa fick börja med fria följet som blivit ett va våra favoritmoment vilket jag aldrig kunnat tro det skulle bli med tanke på att det varit ett ångestmoment för mig tidigare. Men himmel vad bra Fixa är, bra position, uppmärksam och arbetsvillig, länge. Om jag går för mesigt drar hon sig ut från mig, inte mycket men tillräckligt för att det ska synas och det är ju inte bra. Men går jag på som vanligt är hon i perfekt position. Tränade även på högersväng i språngmarsch - inga problem. Däremot kommer vi få lägga ner lite tid på stegförflyttningen bakåt, där har vi slarvat.

Konen kom fram och detta moment har ju varit lite svårt för Fixa, hon blir så glad och upphetsad, tänker agility och låter gärna och mycket. Nu har jag fått henne att utföra momentet och samtidigt vara tyst, inte lätt men det går. Hon är också snabb och tajt runt konen och nu har jag utökat avståndet rejält. Eftersom momentet är sist i programmet så ska vi göra kedjor där runda ligger sist så hon orkar hålla sig samman och utföra det så bra som hon kan. Hon tycker det är ett roligt moment vilket underlättar.

Axa fick en vända till och då började vi med stegförflyttningar framför spegeln. Tanken är att hon alltid ska följa mitt vänstra ben i fria följet oavsett vart jag tar vägen. Snabbt fattade hon tanken med övningen och även om rumpan ibland gled ut så var hon kvick på att hoppa i rätt position. Hur härligt som helst och så enkelt om man bara tänker rätt. Fria följet är nog det roligaste momentet nu tycker jag, som kanske kommer ändra mig framöver men just nu är det roligast.

Att stanna kvar har vi Axa och jag inte tränat så mycket på vilket visade sig ganska tydligt när vi skulle testa. Så nu blir det mycket stanna-kvar-träning både i sittande och liggande position.

Fixa ägnade sitt sista pass åt rutan, ett moment som vi har förträngt lite. Varför vet jag inte men kanske för att jag tycker att det är svårt. Men det är nog lite som fria följet när jag väl får till det kommer jag älska det. Nu springer Fixa mot rutan och ställer upp fint, däremot har jag varit lite sen med belöningen, fick backning på det av Mona. Tror bara att vi måste träna mer på rutan så kommer det att sitta, egentligen är det inte svårt utan det är bara träning som saknas.

Avslutade med gruppmoment och här fick Fixa träna på sitt i koppel. Hon ser så härligt frågande ut och undrar om jag kanske blivit något knäppare än vanligt men hon sitter snällt och tyst.

Nu har vi planerat in två tävlingar för Fixa. Den första blir Halmstad den 22 april och en andra den 1 maj i Helsingborg. Planen var att starta en gång i Startklass först som uppvärmning men den planen strök jag när jag fick info om att ifall, ifall man inte fick uppflyttningsresultat så fick man inte flytta upp till lydnadsklass 1. Så för säkerhetsskull så skippar vi Startklassen och kör igång med 1:an på en gång. Hur svårt kan det va liksom?

Jag har lite film från träningen, ska försöka klippa ihop den och lägga ut den under Filmer på hemsidan.

/Susan